Utbytesstudent 14/15

Den nionde februari 2015 åkte jag alltså till Cancún, Mexico med min värdfamilj och två andra familjer (det var Sean's bästa barndomsvänner och deras familjer). Det var verkligen en av de bästa veckorna i mitt liv även om vi spenderade mestadels av tiden på hotellet. Det var så skönt att få åka till ett varmt och soligt Mexico från en snorkallt Michigan. Jag vet inte varför men jag var riktigt nervös över hur det skulle gå att flyga mellan länder då jag inte är ett riktigt barn i familjen men som tur va gick allting jättebra och jag hade inte behövt oroa mig. 

 

En lite rolig sak hände direkt nät vi landade i Mexico, och det var att en svensk kille började prata svenska med mina bröder. När vi kom ut ur flygplatsen och letade efter vår minibuss råkade vi stannade precis framför Fritidsresors bussar och en av de som jobbade måste trott att pojkarna var svenskar. När jag berättade för honom (på svenska) att de var från USA blev han förvirrad och fattade inte hur jag kunde prata svenska men de kunde inte så jag berättade att jag var utbytesstudent och då fattade han situationen bättre.

 

När vi kom till hotellet runt klockan 17/18 checkade vi in på våra rum och sedan gick vi ner till poolerna och simmade i ungefär en timme innan vi gick tillbaka till våra rum, bytte om och gick ner till buffen och åt middag. Vi hade all inclusive så piojkarna älskade att de kunde gå omkring och äta/dricka hur mycket de vill utan att behöva fråga eller betala. Alla var ganska trötta efter att ha rest hela dagen så vi gick och la oss lite tidigare den dagen.

 

De första dagarna var ganska lugna och vi gick mest runt mellan poolerna och stranden, simmade och tog det lugnt. Jag och Meg körde ett vatten aerobicspass, vi spelade volleyboll i vattnet och deltog i några av de andra aktiviteterna som de anordnande på hotellet. Eftersom jag redan efter första dagen (jag räknar tisdagen den 10de som den första dagen då dagen innan var resdag) brände mig ganska rejält på ryggen/axlarna och på bröstet så var jag tvungen att hålla i skuggan ganska mycket, men det stoppade mig inte från att spela fotboll på stranden varje eftermiddag. Tyvärr lyckades jag där skrapa knät i sanden och det eftersom jag badade varje dag började såret inte läka förrän när vi kom hem till Michigan. Någran morgnar gick vi även upp tidigare för att se soluppgången. Även om det var molnigt alla morgnar så var det skönt att få sitta på stranden och lyssna på vågorna.